Ett psykoanalytiskt förhållningssätt – vad är det?

Det psykoanalytiska förhållningssättet utgår från att människan har ett omedvetet känslomässigt liv. Genom att vi blir mer medvetna om de tankar, föreställningar och rädslor som vi omedvetet bär på och som formar vårt sätt att betrakta världen och oss själva, får vi bättre förutsättningar att komma till rätta med våra svårigheter. I det regelbundna och långsiktiga samarbetet och känslomässiga samspelet med analytikern vecklar de gamla mönstren ut sig och kan på så sätt bli synliga, undersökta och ifrågasatta. Vi kan då göra andra val än tidigare och bryta gamla och invanda tanke- och känslomässiga mönster.

Hur går psykoanalys och psykoanalytisk terapi till?

Både i psykoanalys och i psykoanalytisk psykoterapi träffar man en psykoanalytiker kontinuerligt för samtal i 45–50 minuter. Patienten uppmuntras att så öppet som möjligt delge analytikern det som hen tänker på. Analytikern lyssnar och hjälper patienten att reflektera kring sig själv och sina tankar och upplevelser.

Vad är skillnaden mellan psykoanalys och psykoterapi?

Förhållningssättet är detsamma i psykoanalys och i psykodynamisk eller psykoanalytisk psykoterapi. En skillnad är att psykoanalys är en mer intensiv behandlingsform med 3 – 5 möten i veckan. Perspektivet är förändring på lång sikt och psykoanalys pågår ofta under flera år. Härigenom kan det bli möjligt att uppnå en djupare och mer varaktig psykisk förändring. En psykoanalytisk terapi kan också pågå i flera år, men med färre antal sessioner i veckan och leder därför inte alltid till lika genomgripande förändringar